Fakta om tornseglaren – biologi, häckning, flyttning och mer.
10 artiklar
Tornseglaren är byggd för ett liv i luften. Den flyger, äter, dricker och vilar på vingarna och landar framför allt när den ska häcka.
4 min läsningTornseglarens kropp är specialiserad för snabb och uthållig flygning.
3 min läsningTornseglare förväxlas ofta med svalor, men det finns tydliga skillnader i både utseende och flygsätt.
3 min läsningTornseglarens tid i Sverige är kort. Större delen av året tillbringar den på flyttning eller i Afrika.
4 min läsningTornseglaren behöver en mörk och skyddad hålighet med fri inflygning för att kunna häcka.
4 min läsningI stora delar av Sverige häckar tornseglaren i byggnader, men i vissa områden använder den också naturliga håligheter.
3 min läsningTornseglaren lever av små insekter och andra smådjur som fångas i luften.
2 min läsningTornseglaren har minskat kraftigt i Sverige. En viktig orsak är att lämpliga boplatser försvinner.
4 min läsningTornseglaren förekommer i stora delar av Sverige, men sättet den häckar på varierar mellan olika landskap.
3 min läsningTornseglaren är fylld av märkliga och imponerande anpassningar till ett liv på vingarna.
3 min läsningVi är tacksamma om så många som möjligt rapporterar in observerade tornseglare på Artportalen.
Artportalen drivs av SLU Artdatabanken, i samarbete med Artportalsrådet och dess medlemmar: Sveriges ornitologiska förening, Svenska botaniska föreningen, Sveriges mykologiska förening, Sveriges entomologiska förening, Länsstyrelserna, Kommunerna, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artportalen finansieras till stor del av Naturvårdsverket.
Nej. Tornseglaren är inte nära släkt med svalorna, även om de liknar varandra genom sina långa vingar och sitt liv i luften. Likheterna har utvecklats eftersom fåglarna lever på liknande sätt.
Tornseglarens kropp är starkt anpassad till flygning. De korta benen lämpar sig dåligt för att gå eller sitta på grenar och ledningar. Fågeln håller sig i stället fast vid lodräta ytor nära boplatsen.
Foto: Gigi Sahlstrand
Tornseglare kan vila och sova under flygningen. Särskilt unga och icke häckande fåglar kan tillbringa mycket långa sammanhängande perioder i luften.
Tornseglare äter små flygande insekter och spindeldjur som fångas i luften.
Tornseglaren återvänder under våren. Tidpunkten varierar beroende på väder, landsdel och individ.
De flesta tornseglare lämnar Sverige under sensommaren eller den tidiga hösten. Vuxna fåglar lämnar ofta häckningsområdet när ungarna har blivit flygfärdiga.
Under den svenska vintern befinner sig tornseglaren i Afrika söder om Sahara.
I Sverige häckar den ofta i håligheter under tak, bakom fasader, under takpannor eller i särskilda holkar och integrerade boplatser. I delar av norra Sverige förekommer även bon i äldre träd.
Ja, tornseglare är ofta mycket trogna sin boplats och kan återvända till samma plats under många år.
En frisk vuxen tornseglare kan i vissa situationer ta sig upp från ett plant och öppet underlag, men en tornseglare som hittas på marken kan vara skadad, utmattad eller ännu inte flygfärdig. Kasta aldrig upp fågeln i luften. Följ råden under Akut hjälp.
Tornseglare kan bli förhållandevis gamla för sin storlek. Exakta åldersrekord ska hämtas från en aktuell och faktagranskad källa innan de publiceras.
Tornseglare kan bli förhållandevis gamla för sin storlek. Exakta rekord ska hämtas från aktuell och faktagranskad källa.
Ja. I delar av norra Sverige förekommer tornseglare även i naturliga håligheter i äldre träd.
I Sverige häckar tornseglaren ofta i håligheter under tak, bakom fasader, under takpannor eller i särskilda holkar och integrerade boplatser.
Ja. Tornseglare är ofta mycket trogna sin boplats och kan återvända till samma plats under många år.
Ja. Tornseglare kan häcka kolonivis och flera par kan använda olika öppningar i samma byggnad.