En hålhäckande fågel
Tornseglaren bygger inte ett öppet bo i ett träd. Den häckar i en skyddad hålighet.
Boplatsen kan finnas:
- under ett tak
- under takpannor
- i en takfot
- bakom en fasad
- i ett hål i en mur
- i en holk
- i en integrerad boplats
- i ett äldre hålträd
Trogen sin boplats
Tornseglare återvänder ofta till samma boplats under många år.
Det betyder att en liten öppning i en byggnad kan ha stor betydelse för samma fågelpar under lång tid.
När öppningen stängs försvinner inte bara ett anonymt hål i fasaden. Ett etablerat par kan förlora sin kända häckningsplats.
Att bevara en redan använd boplats är normalt bättre än att försöka ersätta den med en ny.
Boet
Tornseglarens bo består av lätta material som fåglarna samlar i flykten. Det kan bland annat innehålla:
- små fjädrar
- torra grässtrån
- växtdelar
- andra lätta material
Materialet fogas samman till en låg boskål. Boet kan återanvändas och byggas på under flera år.
Ägg och ungar
Tornseglaren lägger en liten kull ägg. Båda föräldrarna deltar i arbetet med häckningen och matar ungarna med små flygande insekter.
Ungarna stannar flera veckor i boet och lämnar det först när de är väl utvecklade och redo att flyga.
Exakta uppgifter om kullstorlek, ruvningstid och ungarnas tid i boet publiceras när dessa har faktagranskats mot aktuella källor.
Vädrets betydelse
Kallt och regnigt väder kan göra det svårare för de vuxna fåglarna att hitta flygande insekter.
Tornseglarungar har särskilda anpassningar som hjälper dem att klara kortare perioder med dålig födotillgång, men långvarigt dåligt väder kan påverka häckningsresultatet.