Om tornseglaren
Tornseglaren är en av våra mest utpräglade luftlevande fåglar. Stora delar av livet tillbringas i luften – där den äter, samlar bomaterial och till och med kan sova. Till Sverige kommer den för att häcka.
Så kan du hjälpa tillEtt liv i luften
Tornseglaren är en av våra mest utpräglade luftlevande fåglar. Kroppen är byggd för flygning, med långa, smala och skärformade vingar som bär upp den i skicklig och snabb flykt. Benen är mycket korta och anpassade för att hänga fast i vertikala ytor snarare än att gå på marken.
Födan fångas i luften – flygande insekter och små spindeldjur som förs med luftströmmarna. Även bomaterial kan samlas i luften, exempelvis fibrer och fjädrar som driver med vinden. Stora delar av tornseglarens liv tillbringas flygande.
Tornseglare i flykt.
Mer om tornseglaren
Så känner du igen tornseglaren
Tornseglaren är mörk med en ljusare strupe. Vingarna är långa och skärformade och stjärten är relativt kort. Flykten är snabb och skicklig, ofta med höga skrikande läten.
Tornseglaren påminner om svalor men är inte nära släkt – de tillhör olika familjer. En god ledtråd är vingarna: tornseglarens vingar är rakare och mer skärformade, medan svalornas vingar ofta är mer triangulära.
Läs mer i Informationen om att känna igen en tornseglare →
En långväga flyttfågel
Tornseglaren är en flyttfågel som kommer till Sverige för att häcka. Efter häckningsperioden lämnar den Sverige och övervintrar i Afrika, söder om Sahara. Flyttningen är en stor del av artens årliga livscykel.
Maten finns i luften
Födan fångas under flygning. Tornseglaren livnär sig på flygande insekter och små spindeldjur som förs med luftströmmarna. God tillgång på insekter är därför avgörande, vilket understryker vikten av miljöer med rik biologisk mångfald.
Här föder tornseglaren upp sina ungar
Tornseglaren häckar i håligheter. I Sverige häckar många tornseglare i byggnader – i utrymmen under tak, vid takfot, i håligheter i och bakom byggnadsdelar, eller i särskilda tornseglarholkar och integrerade boplatser.
Skogshäckande tornseglare förekommer också, framför allt i delar av norra Sverige, där de kan använda naturliga håligheter i äldre träd. Tornseglare återvänder ofta till tidigare boplatser.
När hus förändras kan boplatser försvinna
När tak och fasader renoveras eller tätas kan tornseglarens boplatser försvinna. Med rätt planering kan befintliga boplatser bevaras och nya skapas.
Äldre byggnader kan innehålla små öppningar och håligheter som tornseglaren använder. Vid renovering och energieffektivisering, liksom vid takarbete, fasadarbete och byggnadsställningar, kan dessa öppningar försvinna. Därför bör befintliga boplatser identifieras innan arbetet börjar, och nya boplatser kan planeras in vid renovering och nybyggnation.
Vad behöver tornseglaren?
En trygg boplats
Tornseglaren behöver en skyddad boplats som den kan återvända till.
Fri inflygning
Boplatsen behöver vara möjlig att nå utan hinder.
Ett bra mikroklimat
Boplatsen behöver vara skyddad från olämplig värme, väta och andra ogynnsamma förhållanden.
Tillgång till föda
Tornseglaren är beroende av de små djur den fångar i luften.
Långsiktighet
Boplatser som bevaras och dokumenteras kan finnas kvar genom framtida renoveringar och ägarbyten.
Tornseglaren lever nära oss
Många tornseglare häckar i våra byggnader. Fastighetsägare och boende kan därför göra stor nytta, och bygg- och fastighetssektorn kan bevara och skapa boplatser. Kommunerna kan bidra genom planering och lokala insatser, föreningar och ideella genom inventering och aktiviteter, och skolor genom att använda tornseglaren för lärande om fåglar, flyttning och biologisk mångfald.
Därför finns Tornseglarlyftet
Tornseglarlyftet är BirdLife Sveriges projekt för tornseglaren. Vi arbetar för fler och bevarade boplatser, inventering och uppföljning, samverkan med bygg- och fastighetssektorn, företag och kommuner, kunskap och folkbildning, skolor och pedagoger samt regionalt och ideellt engagemang.
Vanliga frågor om tornseglaren
Några av de vanligaste frågorna om arten.
Var ska jag rapportera hur många tornseglare jag har sett?
Vi är tacksamma om så många som möjligt rapporterar in observerade tornseglare på Artportalen.
Artportalen drivs av SLU Artdatabanken, i samarbete med Artportalsrådet och dess medlemmar: Sveriges ornitologiska förening, Svenska botaniska föreningen, Sveriges mykologiska förening, Sveriges entomologiska förening, Länsstyrelserna, Kommunerna, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artportalen finansieras till stor del av Naturvårdsverket.
Är tornseglaren en svala?
Nej. Tornseglaren är inte nära släkt med svalorna, även om de liknar varandra genom sina långa vingar och sitt liv i luften. Likheterna har utvecklats eftersom fåglarna lever på liknande sätt.
Varför ser man nästan aldrig en tornseglare sitta?
Tornseglarens kropp är starkt anpassad till flygning. De korta benen lämpar sig dåligt för att gå eller sitta på grenar och ledningar. Fågeln håller sig i stället fast vid lodräta ytor nära boplatsen.
Foto: Gigi Sahlstrand
Sover tornseglaren i luften?
Tornseglare kan vila och sova under flygningen. Särskilt unga och icke häckande fåglar kan tillbringa mycket långa sammanhängande perioder i luften.
Vad äter tornseglare?
Tornseglare äter små flygande insekter och spindeldjur som fångas i luften.
När kommer tornseglaren till Sverige?
Tornseglaren återvänder under våren. Tidpunkten varierar beroende på väder, landsdel och individ.
När lämnar tornseglaren Sverige?
De flesta tornseglare lämnar Sverige under sensommaren eller den tidiga hösten. Vuxna fåglar lämnar ofta häckningsområdet när ungarna har blivit flygfärdiga.
Var är tornseglaren på vintern?
Under den svenska vintern befinner sig tornseglaren i Afrika söder om Sahara.